Den 29e februari lämnade Socialstyrelsen över det underlag till Regeringen som kommer ligga till grund för den nya uppdaterade nationella demensstrategin. Socialstyrelsen tar ett omfattande grepp om demensvård och -behandling med fokus på olika aspekter av vård och stöd samt behovet av förbättringar och prioriteringar i denn ationella strategin. En central del av detta är integreringen av digitala verktyg för diagnostik och vård stöd.
I underlaget framhålls betydelsen av en personcentrerad vård och omställningen mot en sådan. Det betonas att primärvården behöver ökade resurser och anpassat stöd för patienter med multisjuklighet, inklusive demenssjukdomar. Det tas även upp att rehabilitering och förebyggande åtgärder är avgörande för att bibehålla bästa möjliga funktionsförmåga hos demenspatienter. Bland riskfaktorerna för demenssjukdom nämns bland annat obehandlad hörselnedsättning, vilket betonar vikten av tidig uppmärksamhet och åtgärder. Behovet av ett demensvänligt samhälle där personer med demenssjukdom kan leva självständigt och med hög livskvalitet belyses också specifikt.
Digitalisering och användningen av välfärdsteknik lyfts av Socialstyrelsen fram som en viktig del för att stödja personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Det betonas att digitala verktyg kan öka självständighet och trygghet för demenspatienter samt avlasta anhöriga och närstående. Vidare betonas behovet av att vidare utveckla och implementera digitala verktyg för diagnos och vård stöd.
Sammanfattningsvis betonas vikten av digitala verktyg för diagnostik och vård stöd i arbetet med demenssjukdomar. Detta innefattar användningen av digital teknik för tidigupptäckt, diagnos, rehabilitering och förbättring av livskvalitet för personer med demenssjukdom samt deras anhöriga och närstående.
Utöver digitalisering som en viktig del av demensvården lyfter Socialstyrelsen framvikten av att främja hälsosamma levnadsvanor för att förebygga och förbättrahjärnhälsan samt minska risken för demenssjukdomar. Här belyses specifikt FINGER-modellen, som fokuserar på fem livsstilsfaktorer: kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter och kontroll av hjärt- och kärlvärden (som blodtryck, kolesterol, vikt och blodsocker).
Studierna av FINGER-modellen visar att genom att förbättra dessa levnadsvanor kan minnesproblem förebyggas och hjärnhälsan förbättras. Det betonas att för attframgångsrikt tillämpa denna modell i större skala krävs anpassning, testningoch optimering till lokala förhållanden och olika sociokulturella miljöer.
Därutöver poängteras betydelsen av att öka medvetenheten om hur olika livsstilsfaktorer kan påverka risken för demenssjukdomar, samt att implementera förebyggande insatser i både vården och samhället som helhet. Det understryks också att det är viktigt att stödja personer med demenssjukdom att bibehålla hälsosamma levnadsvanor och delta i meningsfulla aktiviteter så länge som möjligt.
Det kompletta underlaget nås här.
